Är det farligt att bryta fingrarna?

finger sprickor 2

Är det farligt att bryta fingrarna?

Vi känner alla någon som knäcker och knäpper med fingrarna. Men är det farligt att bryta fingrarna? Nej, säger forskningen. Tvärtom!

Många tycker också att detta knäckande ljud kan vara obehagligt att lyssna på. Kanske var det så det här påståendet om att det är farligt att bryta fingrarna kom till? Det kan väl jämföras med att få fyrkantiga ögon om man tittar för mycket på tv eller PC-skärmen.

– Många av oss som bryter och knaser i fingrarna

Knäcker och krassar du i fingrar och andra leder? Tja, du är verkligen inte ensam. Enligt en forskningsstudie publicerad i den medicinska tidskriften Klinisk ortopedi och relaterad forskning då gör upp till 45 % av alla människor detta.¹ En överraskande siffra om du frågar oss, men så är det. Bland de övriga 55 % som inte bryter fingrar, nacke, tår och andra leder hittar vi de som hävdar att:

"Bräck inte fingrarna, det kan ge dig artros och göra lederna svaga..."

Vi bestämde oss för att titta närmare på vad forskningen säger om saken. Vad tror du? Är det så att man får ledslitage och ledsjukdomar om man kör bil och bryter fingrarna? Eller inte? För oss är det viktigt att tidigt konstatera att det helt enkelt kan vara direkt bra för dina leder. Men mer om det längre ner i artikeln.

Anatomisk kunskap om leder och fingrar

Många av dina leder, inklusive dina fingrar, har små fickor med vätska inuti dem som gör att du kan flytta dem. Denna vätska kallas ledvätska (ledvätska) och därför kallas sådana leder synovialleder. Ledvätskans huvudsakliga funktion är att smörja lederna och tillåta rörelse utan att ledytorna kommer för nära varandra. Se med andra ord till att vi får ren och fin ledrörlighet, utan någon form av skav eller friktion.

Varför knakar dina fingrar när du drar i dem?

När man drar, flyttar eller vrider en led ökar man avståndet mellan de olika ledytorna, vilket leder till mindre tryck inne i leden och en effekt vi kallar "negativt tryck". Denna effekt får ledvätska att dra in i leden och skapar det karakteristiska "crack"-ljudet. Detta är känt som kavitation och är faktiskt tryckförändringar inuti själva leden. När vätskan drar in i leden blir ljuden från det mindre kavitationsbubblor sprickor.

I illustrationen ovan ser du vad som händer i en fog när vi får "sprickljudet" (kavitation). Detta sker därför inuti leden på grund av tryckförändringar som tillför mer vätska.

Du kanske tänker att detta har bevisats under lång, lång tid? Nej, det har det inte. Det var inte förrän 2015 som en större studie visade att det är vätska som drar in i leden när man bryter en led. I upp till 50 år trodde man att det bara var luftbubblor som sprack när man drog isär leder, men det händer mer än så – och smörjvätska drar därför in i fogen.² Så du kan lika gärna bryta fingrarna eller gå till kiropraktorn för att lossa din rygg och nacke, faktiskt har forskare jämfört det med "massage för lederna".

– Så det är inte skadligt för lederna att bryta fingrarna?

Nej, det är inte skadligt att bryta fingrar eller leder. Det finns faktiskt positiva bevis som tyder på motsatsen, och att det faktiskt smörjer lederna. Större studier har visat att det inte finns någon ökad risk för ledskador, artros eller ledsjukdomar bland dem som bryter fingrar och leder i kroppen. Men de skrev följande om fingersprickning:

"Men vi hittade en liten ökning av ROM bland leder som spruckit jämfört med de som inte gjorde det." (Boutin et al)

De visade alltså en positiv förändring i fingerlederna efter att habruten' de. Ett mål till fingerkrossarna FK.

– Och så är det inte heller "kan bli för mycket sprickbildning" och därmed bli "lös i lederna?"

Två stora studier visade att det inte finns några skador på brosk och broskförlust, ligament, senor eller greppstyrka när man bryter fingrar. Studien drog faktiskt slutsatsen att brosket och lederna var starkare än bland de som inte bröt leder och fingrar.³ De rapporterar också att ledbrytare upplever en terapeutisk lättnad när vätskan tränger in i leden och återställer normalt tryck i själva leden. Bland annat skrev de följande:

"Vanliga knogknäckare hade tjockare MH-brosk i de dominanta och icke-dominanta händerna än kontrollerna"

Studien publicerad i den medicinska tidskriften Handkirurgi och rehabilitering visade alltså att de som regelbundet ägnade sig åt fingerböjning faktiskt hade starkare och tjockare brosk.

Sammanfattning: Goda nyheter för fingerknasarna

Så, vad betyder detta? Ja, det betyder att knäcken där ute lika gärna kan strunta i anställda på jobbet, och säga att sådana sprickor inte leder till skador på lederna. Tvärtom! Vi vill dock poängtera att detta inte gäller vid klämning i knän och käke, då detta kan bero på meniskskada eller bristning av menisken. Därför rekommenderar vi inte att gå runt och knäppa med käken och knäna utan du kan fint knäppa och mobilisera fingrar, tår och rygg.

Träning av stela händer och fingrar (med video)

Vi har kommit fram till att det inte är farligt att bryta fingrarna. Men ändå, är det så att du gillar att krossa fingrarna för att de känns stela? Har du ont i fingrarna finns det flera bra övningar och åtgärder som kan hjälpa dig. Videon nedan visar kiropraktor Alexander Andorff lägga fram ett rekommenderat träningsprogram för händer och fingrar.

VIDEO: 7 rekommenderade handövningar

I videon nedan kan du se de sju rekommenderade övningarna för händer och fingrar. De kan hjälpa till att förebygga stelhet och säkerställa god ledrörlighet. Kanske kommer detta att leda till att du har mindre behov av att knäcka fingrarna också? Du kan också träna dina händer med hjälp av grepptränare eller fingertränare. Alla produktrekommendationer öppnas i ett nytt webbläsarfönster.

Prenumerera gärna gratis vår Youtube -kanal om så önskas. Där hittar du ett antal träningsprogram och hälsokunskapsfilmer. Kom ihåg att du även kan kontakta oss på Smärtmottagningar Tvärvetenskaplig hälsa om du har några frågor eller undrar över något. Vi har flera klinikavdelningar i Norge som erbjuder utredning, behandling och rehabilitering av alla besvär i muskler, senor, leder och nerver.

Vår rekommendation: Träna din greppstyrka med en handtränare

disse handträningarna är mycket bra för att träna greppstyrka. De finns i olika färger med olika styrka motstånd, så att du gradvis kan bygga upp din egen handstyrka. Förutom att träna greppet och händerna fungerar de bra som "stressboll«. Läs mer om vår rekommenderade handtränare här.

Källor och forskning

1. Boutin et al, 2017, “Knuckle Cracking”: Kan blinda observatörer upptäcka förändringar med fysisk undersökning och sonografi? Clin Orthop Relät Res. 2017 Apr;475(4):1265-1271

2. Kawchuk et al, 2015, Realtidsvisualisering av gemensam kavitation, PLOS One.

3. Yildizgoren et al, 2017. Effekter av vanliga knogsprickor på metacarpal brosktjocklek och greppstyrka. Journal of Hand Surgery and Rehabilitation.

Foton och kredit

Illustration (kavitation): iStockPhoto (licensierad användning). Lagerillustration ID: 1280214797 Kreditering: ttsz

Läs också: Artros i tummen

Youtube-logotyp liten- Följ gärna Vondtklinikkenne Vervrfaglig Helse YOUTUBE

facebook logotyp liten- Följ gärna Vondtklinikkene Verrrfaglig Helse på FACEBOOK

 

Smärta inuti och ovanpå handleden genom tryck

Handledsmärta - karpaltunnelsyndrom

Smärta inuti och ovanpå handleden genom tryck

News: 22-årig kvinna med smärta inuti och på handleden när hon trycker på. Smärtan är lokaliserad till ovansidan och inuti handleden - och förvärras särskilt av tryck och kompressionskrafter (belastning som pressar samman leden). Smärtan går utöver funktion och hon kan inte längre utföra funktionella rörelser (push-ups) som hon har gjort hela sitt liv. Observera att det att bära påsar inte väcker smärtan - detta kan bero på att detta ger bättre ledutrymme på grund av dragkraft (avdrag).

 

Läs också: - Karpaltunnelsyndrom: Läs detta om du har smärta i handleden

Handledsrörelser - Foto GetMSG

Handledsrörelser - Foto GetMSG

Denna fråga ställs via vår gratistjänst där du kan skicka in ditt problem och få ett omfattande svar.

Läs mer: - Skicka oss en fråga eller förfrågan

 

Ålder / kön: 22-årig kvinna

Aktuell - din smärtsituation (kompletterande om ditt problem, din vardagliga situation, funktionshinder och var du har ont): Jag kämpar med smärta i handleden. Jag har haft ont av och på i över 1 år. Först trodde jag att det var för att jag höll huvudet med handen när jag sov. Men även om jag stoppade det har smärtan inte försvunnit. Smärtan är svår att förklara, men den ligger i "bakgrunden" och skickar på sätt och vis tryckvågor / pulserar. Och när jag lutar mig åt handleden eller bär saker ovanpå blir smärtan väldigt intensiv. Ska jag försöka göra armhävningar, något jag har gjort hela mitt liv, då bryter jag ihop eftersom smärtan blir för stark - men om jag bär hem väskor från mataffären är det ingen smärta alls. Det finns inga synliga tecken när jag har ont - varken svullnad eller färg. I början var det sällsynt mellan varje gång, men på senare tid har det varit mer frekvent. Har nu haft ont så länge att jag inte kommer ihåg när jag var smärtfri senast.

Aktuellt - smärta plats (var är smärtan): Inuti höger handled på översidan.

Aktuellt - smärta karaktär (hur skulle du beskriva smärtan): Pulserande. Känner att det kan likna vad jag känner när jag känner till hjärnhinneinflammation. Och när smärtan provoceras känns det stickande.

Hur förblir du aktiv / i träning: Har varit aktiv med handboll i 11 år och taekwondo i 8 år. Tränade snabbt över 20 timmar i veckan plus arbete och skola. För fyra år sedan räckte det och jag slutade träna helt. Har inte lagt på mig, men har gått ner i vikt mtp att musklerna förvandlades till fett. Har försökt träna lite då och då men har aldrig gjort en rutin av det eftersom lusten inte har varit där. Har försökt träna lite annorlunda under det senaste året, både med taekwondo, gym och hemma, men det har inte fungerat eftersom smärtan har blivit för allvarlig. Även när jag arbetar på ett vårdhem och i en butik har vissa uppgifter blivit för smärtsamma för mig att göra.

Tidigare bilddiagnostik (Röntgen, MR, CT och / eller diagnostisk ultraljud) - i så fall var / vad / när / resultat: Undersök aldrig handleden.

Tidigare skador / trauma / olyckor - i så fall var / vad / när: Ingenting som har påverkat handleden.

Tidigare operation / operation - om ja, var / vad / när: inte på grund av handleden.

Tidigare undersökningar / blodprover - i så fall var / vad / när / resultat: Nej.

Tidigare behandling - i så fall, vilken typ av behandlingsmetoder och resultat: Nej.

 

Svar

Hej och tack för din förfrågan.

 

Hur du beskriver det kan låta som DeQuervains tenosynovitt - men detta kommer särskilt att orsaka smärta i den delen av handleden mot tummen. Diagnosen innebär en överbelastning och irritation av "tunneln" runt senorna som styr tummarörelsen. Andra symptom på DeQuervains tenosynovit kan vara smärta vid nedböjning av handleden, minskad greppstyrka och brännande / spasmliknande smärta. En teori är att du inte har ont när du bär påsar på grund av att du faktiskt inte laddar det här området - men då täcker det snarare.

 

Skadeprocessen: Tidigare trodde man att DeQuervains tenosynovit berodde på inflammation, men forskning (Clarke et al, 1998) visade att avlidna personer med denna sjukdom visade förtjockning och degenerativ förändring av senfibrerna - och inte tecken på inflammation (som man tidigare trodde och som många faktiskt tror dagen idag).

 

Vid långvarig smärta och brist på förbättring kan det vara fördelaktigt att ha en diagnostisk bildundersökning - särskilt MR-undersökning. Skulle då rekommendera att du får en klinisk bedömning av en läkare, kiropraktor eller manuellterapeut - som alla är statligt auktoriserade yrkesgrupper med både remitteringsrättigheter och god kompetens vid muskuloskeletala störningar. Det bör också nämnas att det finns andra differentiella diagnoser som är möjliga orsaker till din smärta.

 

Övningar och självåtgärder: Långvarig inaktivitet kommer att leda till att musklerna blir svagare och muskelfibrerna blir stramare, samt möjligen också mer smärtkänsliga. För att öka blodcirkulationen och "lossa" senskadorna är det viktigt att du börjar med stretching och anpassade styrketräningar. Övningar riktade mot karpaltunnelsyndrom anses vara skonsamma och lämpliga för behandling av DeQuervains tenosynovit också. Du kan se ett urval av dessa här - eller använd sökfunktionen längst upp till höger. Av andra så rekommenderade åtgärder kompressions buller vilket ökar blodcirkulationen mot det drabbade området - det kan också vara relevant att sova med stöd (skenor) under de perioder då området är väsentligt irriterad / störd. Också övningar med träningsstrick för axlar är både skonsamt och effektivt - och kan vara ett bra ställe att börja utöver de ovan nämnda stretchövningarna.

 

Önskar dig god återhämtning och lycka till i framtiden.

 

Med vänliga hälsningar,

Alexander Andorff, av. auktoriserad kiropraktor, M.sc. Chiro, B.sc. Hälsa, MNKF