Artiklar om fibromyalgi

Fibromyalgi är ett kroniskt smärtsyndrom som vanligtvis utgör grunden för ett antal olika symtom och kliniska tecken. Här kan du läsa mer om de olika artiklarna vi har skrivit om den kroniska smärtstörningen fibromyalgi - och inte minst vilken typ av behandling och självmått som finns för denna diagnos.

 

Fibromyalgi är också känd som mjukvävnadsreumatism. Tillståndet kan inkludera symtom som kronisk smärta i muskler och leder, trötthet och depression.

Fibromyalgi och central sensibilisering

Fibromyalgi och central sensibilisering: Mekanismen bakom smärtan

Central sensibilisering anses vara en av huvudmekanismerna bakom fibromyalgismärta.

Men vad är central sensibilisering? Nåväl, här hjälper det att bryta ner orden lite. Central syftar på det centrala nervsystemet – dvs hjärnan och nerverna i ryggmärgen. Det är denna del av nervsystemet som tolkar och reagerar på stimuli från andra delar av kroppen. Sensibilisering är en gradvis förändring av hur kroppen reagerar på vissa stimuli eller ämnen. Ibland kallas det också smärtkänslighetssyndrom.

– Fibromyalgi är kopplat till ett överaktivt centralt nervsystem

Fibromyalgi är ett kroniskt smärtsyndrom som kan definieras som både neurologiskt och reumatologiskt. Studier har bland annat visat att diagnosen orsakar omfattande smärta i kombination med en rad andra symtom (1). I studien vi länkar till här definieras det som ett centralt sensitivitetssyndrom. Med andra ord menar de att fibromyalgi är ett smärtsyndrom där överaktivitet i det centrala nervsystemet leder till fel i smärttolkningsmekanismerna (som alltså ökar).

Vad är det centrala nervsystemet?

Det centrala nervsystemet är den del av nervsystemet som refererar till hjärnan och ryggmärgen. Till skillnad från det perifera nervsystemet som involverar nerver utanför dessa områden – som grenar längre ut i armar och ben. Det centrala nervsystemet är kroppens kontrollsystem för att ta emot och skicka information. Hjärnan styr majoriteten av kroppsfunktionerna – som rörelse, tankar, talfunktion, medvetande och tänkande. Utöver detta har den kontroll över syn, hörsel, känslighet, smak och lukter. Faktum är att man kan betrakta ryggmärgen som en slags 'förlängning' av hjärnan. Att fibromyalgi är kopplat till översensibilisering av detta kan därför orsaka en mängd olika symtom och smärta – inklusive effekter på tarmarna och matsmältningen.

Vi tittar närmare på central sensibilisering

Sensibilisering innebär en gradvis förändring av hur din kropp reagerar på en stimulans. Ett bra och enkelt exempel kan vara allergi. Vid allergier är det en överreaktion från immunförsvaret som ligger bakom de symtom man upplever. Vid fibromyalgi och andra smärtsyndrom tror man att det centrala nervsystemet har blivit överaktivt, och att detta är grunden för episoder av överkänslighet i muskler och allodyni.

Central sensibilisering vid fibromyalgi gör alltså att kroppen och hjärnan överrapporterar smärtsignaler. Detta kan också hjälpa till att förklara varför och hur smärtsyndromet orsakar utbredd muskelsmärta.

- På våra tvärvetenskapliga avdelningar på Vondtklinikkene i Oslo (Lambert säten) och Viken (Eidsvoll Sound og Rått trä) våra kliniker har en unik hög yrkeskompetens inom bedömning, behandling och rehabiliteringsträning för kroniska smärtsyndrom. Klicka på länkarna eller här för att läsa mer om våra avdelningar.

Allodyni och hyperalgesi: När beröring är smärtsam

Nervreceptorer i huden skickar signaler till centrala nervsystemet vid beröring. Vid lätt beröring bör hjärnan tolka detta som stimuli som inte är smärtsam, men så är det inte alltid. Vid så kallade flare-ups, alltså dåliga menstruationer för fibromyalgipatienter, kan även sådana lätta beröringar vara smärtsamma. Detta kallas allodyni och beror - du gissade rätt - på central sensibilisering.

Allodyni innebär alltså att nervsignalerna feltolkas och överrapporteras till det centrala nervsystemet. Resultatet kan bli att lätt beröring rapporteras som smärtsam – även om det verkligen inte är det. Sådana episoder inträffar oftare under dåliga perioder med mycket stress och andra påfrestningar (uppflammningar). Allodynia är den mest kraftfulla versionen av hyperalgesi - vilket av det senare innebär att smärtsignaler förstärks i olika grad.

– Fibromyalgi är kopplat till episodiska uppblossningar och remission

Här är det väldigt viktigt att poängtera att sådana episoder kan variera från person till person. Fibromyalgi går ofta igenom perioder med mer intensiva symtom och smärta - så kallade flare-ups. Men lyckligtvis finns det också perioder med mindre smärta och symtom (remissionsperioder). Sådana episodiska förändringar förklarar också varför lätt beröring kan vara smärtsamt vid vissa tillfällen.

Lyckligtvis finns det hjälp att få för att kontrollera smärtan på ett bättre sätt. Vid ett kroniskt smärtsyndrom finns det förstås smärta – i form av både muskelvärk och ofta stelhet i lederna. Sök hjälp för både bedömning, behandling och rehabilitering av ömma muskler och stela leder. En läkare kommer också att kunna hjälpa dig att identifiera vilka rehabiliteringsövningar och självåtgärder som är bäst för dig. Både muskelterapi och anpassad ledmobilisering kan hjälpa till att minska spänningar och smärta.

Vad är orsaken till central sensibilisering hos fibropatienter?

Ingen ifrågasätter att fibromyalgi är ett komplext och omfattande smärtsyndrom. Central sensibilisering beror på fysiska förändringar i nervsystemet. Till exempel att beröring och smärta tolkas olika/felaktigt i hjärnan. Men forskarna är inte helt säkra på hur dessa förändringar sker. Man har dock sett att förändringarna i de flesta fall verkar vara kopplade till en specifik händelse, trauma, sjukdomsförlopp, infektion eller psykisk påfrestning.

Studier har visat att upp till 5-10 % av de drabbade av stroke kan uppleva central sensibilisering i delar av kroppen efter traumat (2). En signifikant högre incidens har även setts bland personer efter ryggmärgsskador och hos de med multipel skleros (MS). Men det är också känt att central sensibilisering sker hos personer utan sådana skador eller trauman – och här spekuleras det bland annat i om det kan vara vissa genetiska och epigenetiska faktorer som spelar in. Forskning har också visat att dålig sömnkvalitet och sömnbrist – två faktorer som ofta påverkar fibromyalgipatienter – är kopplade till sensibilisering.

Tillstånd och diagnoser kopplade till central sensibilisering

magvärk

I takt med att det finns mer och mer forskning på området har man sett ett möjligt samband med flera diagnoser. Bland annat tror man att sensibilisering förklarar smärtan i samband med en rad kroniska muskel- och skelettdiagnoser. Detta inkluderar bland annat mekanismer som ses av till exempel:

  • Fibromyalgi
  • Irritabel tarmsyndrom (IBS)
  • Kroniskt trötthetssyndrom (CFS)
  • Migrän och kronisk huvudvärk
  • Kronisk käkspänning
  • Kronisk ländrygg
  • Kronisk nacksmärta
  • Bäckensyndrom
  • Nack stukning
  • Posttraumasmärta
  • Ärrsmärta (efter operation till exempel)
  • Reumatisk artrit
  • artrit
  • Endometrios

Som vi ser från listan ovan är ytterligare forskning om detta ämne otroligt viktig. Kanske kan den ökade förståelsen på sikt användas för att utveckla moderna, nya utrednings- och behandlingsmetoder? Åtminstone hoppas vi det, men under tiden ligger primärt fokus på förebyggande och symtomlindrande åtgärder som gäller.

Behandlingar och självåtgärder för smärtsensibilisering

(Bild: Behandling av muskelspänningar och ledstelhet mellan skulderbladen)

Dåliga och mer symtomatiska perioder bland fibromyalgipatienter kallas flare-ups. Dessa är ofta orsaken till vad vi kallar triggers – det vill säga utlösande orsaker. I artikeln som länkas till här pratar vi om sju vanliga triggers (länken öppnas i ett nytt läsarfönster så att du kan läsa klart artikeln här). Vi vet att det särskilt är stressreaktioner (fysiska, psykiska och kemiska) som kan leda till så dåliga perioder. Det är också känt att stressreducerande åtgärder kan ha en förebyggande, men också lindrande effekt.

– Fysisk behandling har dokumenterad effekt

Behandlingsmetoder som kan hjälpa inkluderar fysioterapitekniker som muskelarbete, anpassad ledmobilisering, laserterapi, dragkraft och intramuskulär akupunktur. Syftet med behandlingen är att desensibilisera smärtsignaler, minska muskelspänningar, stimulera förbättrad cirkulation och förbättra rörligheten. Speciallaserterapi – som utförs på alla avdelningar Smärtklinikerna - har visat extremt goda resultat för fibromyalgipatienter. Behandlingen utförs vanligtvis av en modern kiropraktor och/eller sjukgymnast.

En systematisk översiktsstudie bestående av 9 studier och 325 fibromyalgipatienter drog slutsatsen att laserterapi var en säker och effektiv behandling av fibromyalgi (3). Man såg bland annat, i jämförelse med de som bara tränade, att i kombination med laserterapi sågs en betydande smärtreduktion, minskning av triggerpunkter och mindre trötthet. I forskningshierarkin är en sådan systematisk översiktsstudie den starkaste formen av forskning – vilket understryker vikten av dessa resultat. Enligt strålskyddsföreskrifterna är det endast läkare, sjukgymnast och kiropraktor som får använda denna typ av laser (klass 3B).

- Andra bra självmått

Förutom sjukgymnastik är det viktigt att hitta bra självmått som fungerar avslappnande för dig. Här finns individuella preferenser och resultat, så du måste försöka hitta rätt åtgärder för dig själv. Här är en lista över åtgärder som vi rekommenderar att du försöker:

1. Daglig ledig tid på spikmatta (massagepunktsmatta med tillhörande nackkudde) eller användning av triggerpunkts bollar (läs mer om dem via länken här - öppnas i nytt fönster)

(Bild: Akupressurmatta med egen nackkudde)

Angående detta tips har vi fått flera frågor från intresserade angående hur länge de ska ligga på akupressurmattan. Detta är subjektivt, men med mattan vi länkat till ovan brukar vi rekommendera från mellan 15 till 40 minuter. Kombinera det gärna med träning i djupandning och medvetenhet om rätt andningsteknik.

2. Träning i varmvattenbassäng

Kontakta ditt lokala reumatologiska team för att fråga om det finns några regelbundna grupplektioner nära dig.

3. Yoga och rörelseövningar (se video nedan)

I videon nedan visar kiropraktor Alexander Andorff ved Lambertseter kiropraktorcenter och sjukgymnastik utvecklat skräddarsydda rörelseövningar för reumatologer. Tänk på att anpassa övningarna till din egen sjukdomshistoria och dagsform. Vår Youtube-kanal har också betydligt snällare träningsprogram än så här om du tycker att detta är för svårt.

4. Ta en daglig promenad

Anpassad längd och varaktighet i förhållande till egen sjukdomshistoria och dagsform.

Lägg tid på hobbyer du kopplar av med

Gillar vi det vi gör blir det lättare att ha en bra rutin.

Kartlägg negativa influenser – och försök att sålla bort dem

Låt inte negativa krafter förstöra din vardag.

Övningar som kan hjälpa till med desensibilisering och avslappning

I videon nedan kan du se ett rörelseprogram vars huvudsakliga syfte är att stimulera ledrörelser och att ge muskelavslappning. Programmet är utarbetat av kiropraktor Alexander Andorff (följ gärna hans Facebooksida) förbi Lambertseter kiropraktorcenter och sjukgymnastik i Oslo. Det kan göras dagligen.

VIDEO: 5 rörlighetsövningar för fibromyalgipatienter

Gå med i vår familj! Prenumerera gratis på vår Youtube-kanal här (länk öppnas i nytt fönster)

"Gå med i vår vänkrets genom att följa oss på sociala medier och prenumerera på vår YouTube-kanal! Då får du tillgång till veckofilmer, dagliga inlägg på Facebook, professionella utbildningsprogram och gratis kunskap från auktoriserad vårdpersonal. Tillsammans är vi ännu starkare!"

Gå med i vår supportgrupp och följ oss på sociala medier

Gå gärna med i Facebookgruppen «Reumatism och kronisk smärta - Norge: Forskning och nyheter» (klicka här) för de senaste uppdateringarna om forskning och medieskrivning om reumatiska och kroniska störningar. Här kan medlemmar också få hjälp och stöd – dygnets alla tider – genom utbyte av egna erfarenheter och råd. Annars uppskattar vi verkligen om du vill följa oss Facebook-sida og Vår Youtube-kanal – och kom ihåg att vi uppskattar kommentarer, delningar och likes.

Dela gärna för att sprida kunskap och stödja dem med osynlig sjukdom

Vi ber dig gärna dela denna artikel i sociala medier eller via din blogg (vänligen länk direkt till artikeln). Vi utbyter också länkar med relevanta webbplatser (kontakta oss på Facebook om du vill utbyta en länk med din webbplats). Förståelse, allmän kunskap och ökat fokus är de första stegen mot en bättre vardag för dem med kroniska smärtdiagnoser.

Med önskningar om god hälsa till dig och dina,

Smärtmottagningarna - Tvärvetenskaplig hälsa

Klicka här för att se en översikt över våra kliniker. Kom ihåg att våra moderna tvärvetenskapliga kliniker gärna hjälper dig med dina besvär i muskler, senor, nerver och leder.

Källor och forskning

1. Boomershine et al, 2015. Fibromyalgi: det prototypiska centrala sensitivitetssyndromet. Curr Rheumatol Rev. 2015; 11 (2): 131-45.

2. Finnerup et al, 2009. Central smärta efter stroke: kliniska egenskaper, patofysiologi och hantering. Lancet Neurol. 2009 sep; 8 (9): 857-68.

Fibromyalgi och benkramper

Smärta i benet

Fibromyalgi och benkramper

Lider du av benkramper? Forskning har visat att de med fibromyalgi har en högre förekomst av benkramper. I den här artikeln tittar vi närmare på sambandet mellan fibromyalgi och kramper i benen.

Forskning kopplar detta till en typ av fibromyalgi som kallas hyperalgesi (1). Vi vet också från tidigare att tolkningen av smärta är starkare hos dem som drabbas av detta kroniska smärtstillstånd. En systematisk granskningsstudie visade att det kan bero på nervsystemet i denna patientgrupp ().2).

 

Bra och snabba tips: Längst ner i artikeln kan du titta på en video av träningsövningar för benvärk. Vi ger också tips om självåtgärder (t.ex. strumpor för kalvkompression og plantar fasciitis kompressionsstrumpor) och supermagnesium. Länkarna öppnas i ett nytt fönster.

 

- På våra tvärvetenskapliga avdelningar på Vondtklinikkene i Oslo (Lambert säten) och Viken (Eidsvoll Sound og Rått trä), har våra läkare en unik hög yrkeskompetens inom bedömning, behandling och rehabiliteringsträning av fot-, ben- och fotledssjukdomar. Klicka på länkarna eller här för att läsa mer om våra avdelningar.

 

I den här artikeln kommer du att lära dig mer om:

  • Vad är benkramper?

  • Hyperalgesi och fibromyalgi

  • Länken mellan fibromyalgi och kramper i benen

  • Självmått mot benkramper

  • Övningar och träning mot benkramper (inkluderar VIDEO)

 

Vad är benkramper?

lägg- och benvärme

Benkramper kan uppstå under dagen och på natten. Det vanligaste är att det inträffar på natten efter att du har lagt dig. Muskelkramper i kalven leder till en ihållande, ofrivillig och smärtsam sammandragning av kalvmusklerna. Krampen kan påverka hela muskelgruppen eller endast delar av vadmusklerna. Avsnitten varar från sekunder till flera minuter. Genom att röra vid den involverade muskeln kommer du att kunna känna att den är både trycksår ​​och mycket spänd.

 

Sådana anfall kan ha flera olika orsaker. Dehydrering, brist på elektrolyter (inklusive magnesium), överaktiva kalvmuskler och hyperaktiva nerver (som vid fibromyalgi) och nervklämningar i ryggen är alla möjliga orsaker. Att ha en rutin att sträcka vadmusklerna innan du går till sängs kan hjälpa till att minska incidensen. Andra åtgärder såsom Stödstrumpor kan också vara en användbar åtgärd för att öka blodcirkulationen i området - och därmed hjälpa till att förhindra kramper (länken öppnas i ett nytt fönster).

 

Hyperalgesi och fibromyalgi

I inledningen till artikeln diskuterade vi att studier har avslöjat överaktivitet i nervsystemet hos personer som drabbats av fibromyalgi (1, 2). Mer specifikt innebär detta att det perifera nervsystemet skickar ut för många och för starka signaler - vilket i sin tur leder till en högre vilopotential (andelen aktivitet i nerverna) och därmed med sammandragningar som slutar i kramper. På grund av det faktum att man också har sett att centrum för smärtstolkning i hjärnan har inte samma "smärtfilter", hos dem med fibromyalgi intensifieras också smärtintensiteten.

 

- Benkramper på grund av felsignaler?

Man tror också att det överaktiva nervsystemet hos personer med fibromyalgi kan leda till felsignaler i musklerna, vilket i sin tur kan leda till ofrivillig sammandragning och kramper.

 

Sambandet mellan kramper i benen och fibromyalgi

  • Överaktivt nervsystem

  • Långsammare läkning

  • Ökade inflammatoriska reaktioner i mjuk vävnad

De med fibromyalgi har således en ökning av muskelaktiviteten, liksom ett '' hyperaktivt '' perifera nervsystem. Detta leder till muskelspasmer och muskelkramper. Om vi ​​tittar närmare på andra tillstånd som är associerade med fibromyalgi - såsom irriterande tarmsyndrom - då ser vi att detta också är en form av muskelspasmer, men att det i det här fallet handlar om släta muskler. Detta är en typ av muskler som skiljer sig från skelettmuskler, eftersom vi främst hittar detta i kroppens tarmorgan (som tarmarna). En överaktivitet i denna typ av muskelfiber kommer, liksom muskler i benen, att leda till ofrivilliga sammandragningar och irritation.

 

Självmått mot benkramper

En med fibromyalgi behöver ökad blodcirkulation för att bibehålla normal muskelfunktion i benen. Detta beror delvis på att den höga muskelaktiviteten ställer högre krav på tillgång till elektrolyter i blodomloppet - såsom magnesium (läs mer om supermagnesium här) och kalcium. Flera rapporterar därför en minskning av benkramper med en kombination av strumpor för kalvkompression och magnesium. Magnesium finns i sprayform (som appliceras direkt på vadmusklerna) eller i tablettform (även i kombination med kalcium).

 

Magnesium kan hjälpa dina spända muskler att lugna sig. Användningen av kompressionsstrumpor hjälper till att hålla cirkulationen uppe - och ökar därmed reparationstakten i ömma och trånga muskler.

 

Enkla självåtgärder du kan vidta för att öka blodcirkulationen är:

översikt över kompressionsstrumpor 400x400

  • Dagliga övningar (se video nedan)

 

Behandling av benkramper

Det finns flera effektiva behandlingsåtgärder för kramper i benen. Muskelarbete och massage kan bland annat ha en avslappnande effekt - och kan hjälpa till att lossa spända muskler. För mer långsiktiga och komplicerade problem, så kan det också Shockwave Therapy vara rätt lösning. Detta är en mycket modern behandlingsform med en väldokumenterad effekt mot benkramper. Behandlingen kombineras ofta med ledmobilisering av höfter och rygg om även funktionsfel upptäcks i dessa - och man kan misstänka att det kan finnas nervirritation i ryggen som bidrar till problem i ben och fötter.

 

Är du störd av kramper i benen?

Vi hjälper dig gärna med utvärdering och behandling på en av våra anslutna kliniker.

BOKA EN UTNÄMNING (Hitta en klinik)

Våra anslutna kliniker

 

Övningar och träning mot benkramper

Övningar som hjälper till att stärka benen, fotlederna och fötterna kan bidra till förbättrad blodcirkulation i underbenen. Det kan också hjälpa dig att få mer elastiska och anpassningsbara muskler. Anpassade hemövningar kan ordineras av din sjukgymnast, kiropraktor eller andra relevanta hälso-specialister.

 

I videon nedan kan du se ett träningsprogram som vi rekommenderar för kramper i benen. Vi vet att programmet kan kallas något annat, men det faktum att det hjälper till att förhindra smärta i fotleden ses också som en bonus. Kontakta oss gärna i kommentarfältet under den här artikeln eller på vår Youtube-kanal om du har frågor som du tycker att vi kan hjälpa dig med.

 

VIDEO: 5 Övningar mot smärta i fotspåren

Bli en del av familjen! Prenumerera gärna gratis på vår Youtube-kanal (klicka här).

 

Källor och referenser:

1. Sluka et al, 2016. Neurobiologi av fibromyalgi och kronisk utbredd smärta. Neurovetenskap Volym 338, 3 december 2016, sidorna 114-129.

2. Bordoni et al, 2020. Muskelkramper. Pubmed. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; 2020 jan-.