Senast uppdaterad 05/02/2024 av Smärtmottagningarna - Tvärvetenskaplig hälsa

Terapiridning - Ridning är terapi för kropp och själ!

Skriven av: Sjukgymnast Ane Camilla Kveseth, auktoriserad ridsjukgymnast och vidareutbildning i tvärvetenskaplig smärthantering. Utövar terapeutisk ridning / ridsjukgymnastik i Elverum.

Att använda hästens rörelser i behandlingen är underskattat och används huvudsakligen endast för personer med stora fysiska och/eller psykiska funktionsnedsättningar. Ridning är en bra behandlingsform för många fler än så här. Hästar ger mästerskap, livsnjutning och ökad funktion.

"- Vi på Vondtklinikkene - tvärvetenskaplig hälsa (se kliniköversikt). här) tack Ane Camille Kveseth för detta gästinlägg. Vänligen kontakta oss om du också vill bidra med ett gästinlägg."

- Viktig länk mot kroppsmedvetenhet

Ridning är en låg dos och mild aktivitet som ger en regelbunden rytmisk rörelse i ryggen på ryggraden, stimulerar mittställning, ökad stabilitet och balans och är därför också en viktig länk till kroppsmedvetenhet. Förutom personer med fysiska och / eller psykiska funktionsnedsättningar kan personer med kronisk ryggsmärta, icke-specifika smärtdiagnoser, utmattningsdiagnoser, balansproblem och mentala utmaningar svara bra på behandling med hästar och deras rörelser.

Vad är terapiridning?

Terapiridning, eller ridsjukgymnastik som norska Fysioterapeutforbundet (NFF) kallar det, är en metod där sjukgymnasten använder hästens rörelser som bas i behandlingen. Hästens rörelser är särskilt gynnsamma för att träna balans, stärka muskler, symmetriskt muskelarbete och koordination (NFF, 2015). Terapeutisk ridning är en ljusbaserad form av sjukgymnastik, vilket gör denna terapiform unik. Ridning är en behandlingsform som är rolig, och något ryttarna ser fram emot. Terapeutisk ridning utövas idag över hela världen också som en värdefull behandlingsform inom somatisk och psykiatrisk behandling.

Vad är så unikt med hästens rörelser?

1. Att rida som kroppsmedvetenhet och mot rörelsekvalitet

Hästens rörelse i takt steg stimulerar hela personen till aktivt deltagande (Trætberg, 2006). Hästen har en tredimensionell rörelse som liknar rörelserna i människans bäcken under promenader. Hästens rörelse påverkar ryttaren framåt och bakåt och ger en lutning av bäckenet, såväl som från sida till sida med en rotation av stammen (se film). Ridning främjar mobilisering av bäcken, ländryggen och höftleden och utvecklingen av mer symmetriskt kontrollerade huvud- och bagageutrymme. Det är variationerna i hästens gång, hastighet och riktning som stimulerar upprätt hållning (MacPhail et al. 1998).

Upprepad och långvarig behandling är fördelaktig för motoriskt lärande. Under en ridning på 30-40 minuter upplever föraren 3-4000 repetitioner från hästens tredimensionella rörelse. Föraren lär sig att svara från de rytmiska rörelserna som kommer att utmana stabiliteten i bagageutrymmet och provocera hållningar. Ridning ger kontakt med djupgående muskler. Bäckenet måste röra sig tillsammans med hästens rytmiska rörelse (Dietze & Neuermann-Cosel-Nebe, 2011). Ridning främjar funktionella rörelser, flöde, rytm, minimal kraftanvändning, fri andning, flexibilitet och koordination. Föraren har ett stabilt centrum, rörligt bäcken, fria armar och ben, goda axelförhållanden, kontakt med marken och leder i ett flexibelt mittläge. Den diagnostiska rörelse som sker under ridning är nödvändig för rotation i ryggraden och centrering av kroppen (Dietze, 2008).

2. Effekten av ridning på stabilitet och balans

Balans, eller postural kontroll, är integrerad i alla funktioner och härrör från en komplex interaktion mellan sensorisk information, muskuloskeletala systemet och modifieringar från centrala nervsystemet. Den posturala kontrollen uppstår som ett svar från interna krafter, yttre störningar och / eller rörliga ytor (Carr & Shepherd, 2010). När man cyklar finns det förändringar i kroppens position som stimulerar förmågan att ta emot och använda sensorisk information och utmana hållningsjusteringar som reaktiv och proaktiv kontroll. Detta beror på att ridning kontinuerligt förändrar förhållandet mellan förarens Center of Mass (COM) och stödytan (Shurtleff & Engsberg 2010, Wheeler 1997, Shumway-Cook & Woolacott 2007). Den reaktiva kontrollen påverkas av oförutsedda förändringar i ex. takt och riktning, medan den proaktiva kontrollen är nödvändig för att kunna utföra de antagna hållningsjusteringar som rörelsen från hästen ger (Benda et al. 2003, Carr & Shepherd, 2010).

3. Ridningsöverföringsvärde för gångfunktion

Det finns tre komponenter som måste finnas för en funktionell promenad; viktförskjutning, statisk / dynamisk rörelse och en rotationsrörelse (Carr & Shepherd, 2010). Genom hästens tredimensionella gång kommer alla tre komponenterna att finnas i ryttarens bagage och bäcken och aktivera muskler i både bagageutrymme och övre och nedre extremiteter. Kontroll i bagageutrymmet ger möjlighet att sitta, stå och gå upprätt, justera viktförändringar, kontrollera rörelser mot konstant tyngdkraft och ändra och kontrollera kroppens positioner för balans och funktion (Umphred, 2007). Om musklerna är spastiska eller kontrakturer har inträffat, kommer detta att påverka förmågan att röra sig (Kisner & Colby, 2007). En avslappning i muskelfibrer ger förbättrade förutsättningar för rörelseomfång och rörelseomfång (ROM). (Carr & Shepherd, 2010). Under ridning sker en regelbunden repetitiv aktivering av musklerna för att bibehålla sittpositionen på hästen, och sådan rörlighetsträning ger en förändring i muskeltonen (Østerås & Stensdotter, 2002). Det kommer att påverka vävnadens elasticitet, plasticitet och viskoelasticitet (Kisner & Colby, 2007).

sammanfattning

Baserat på vad som nämns ovan och vad hästens rörelser påverkar ryttaren kan detta överföras till sjukdomar där ovanstående funktioner är ett önskemål som resultat. Med tanke på att endast en ridning ger 3-4000 2015 repetitiva rörelser, stöder denna interna erfarenhet i praktiken att ridning har en bra funktion mot att gå loss på högtonad muskulatur och bättre ledförhållanden och förändringsställning, vilket är ett resultat i de flesta med långvariga smärtproblem. Ökad kroppskontroll, förbättrad kontakt med egen balans och ökad kroppsmedvetenhet utgör en grund för att ändra funktion på ett helt annat sätt som ingen annan form av behandling kan ge på så kort tid. Terapiridning är också viktigt för sensorisk träning och motorisk träning samt för lärande och för att stimulera koncentration och social anpassning (NFF, XNUMX).

Praktisk information om terapiridning:

Hästfysioterapi utförs av en fysioterapeut som har avslutat och godkänt NFF: s kurs i terapiridning i steg 1 och 2. Avsnitt 5-22 i National Peoples Act. Om du vill ha ridning som behandlingsmetod måste du läggas av en läkare, manual terapeut eller Kiropraktor. Folkförsäkringssystemet bidrar till 30 behandlingar per år, och sjukgymnasten har möjlighet att kräva betalning från patienten, vilket återspeglar de kostnader som fysioterapeuten har (NFF, 2015). För vissa är detta ingångsporten som en fritidsaktivitet eller som en sport.

Ridterapi - YouTube-video:

Litteratur:

• Benda, W., McGibbon, H. N. och Grant, K. (2003). Förbättringar i muskelsymmetri hos barn med cerebral pares efter hästassisterad terapi (hippoterapi). I: Journal of Alternative and Complimentary Medicine. 9 (6): 817-825
• Carr, J. och Shepherd, R. (2010). Neurologisk rehabilitering - Optimera motorprestanda. Oxford: Butterworth-Heinemann
• Kisner, C. och Colby, LA (2007). Terapeutisk träning - Stiftelser och tekniker. USA: FA Davis Company
• MacPhail, HEA et al. (1998). Stam posturala reaktioner hos barn med och utan cerebral pares under terapeutisk ridning. I: Pediatrisk fysioterapi 10 (4): 143-47
• Norsk fysisk terapiförening (NFF) (2015). Ridfysioterapi - vårt kompetensområde. Hämtad från: https://fysio.no/Forbundsforsiden/Organisasjon/Faggrupper/Ridefysioterapi/Vaart-Fagfelt 29.11.15.
• Shumway-Cook, A. och Wollacott, MH (2007). Motor kontroll. Teori och praktiska tillämpningar. Baltimore, Maryland: Lippincott Williams & Wilkins
• Shurtleff, T. och Engsberg JR (2010). Förändringar i stam- och huvudstabilitet hos barn med cerebral pares efter hippoterapi: en pilotstudie. I: Fysioterapi och arbetsterapi i barnläkare. 30 (2): 150-163
• Trætberg, E. (2006). Ridning som rehabilitering. Oslo: Achilles förlag
• Umprhed, DA (2007). Neurologisk rehabilitering. St. Louis, Missouri: Mosby Elsevier
• Wheeler, A. (1997). Hippoterapi som en specifik behandling: En litteraturöversikt. I: Angel BT (ed). Terapeutisk ridning II, strategier för rehabilitering. Durango, CO: Barbara Engel Therapy Services
• Østerås, H. och Stensdotter AK (2002). Medicinsk utbildning. Oslo: Gyldendal Academic
• Dietze, S. (2008). Balans till häst: ryttarsäte. Utgivare: Natur & Kultur
• Dietze, S. och Neumann-Cosel-Nebe, I. (2011). Rider and Horse Back-toBack: Att etablera en mobil, stabil kärna i sadeln. Utgivare: JAAllen & Co Ltd.

- Följ gärna Vondtklinikkene - Tvärvetenskaplig hälsa kl YOUTUBE

- Följ gärna Vondtklinikkene - Tvärvetenskaplig Hälsa följ Vondt.net på FACEBOOK

Foton: Wikimedia Commons 2.0, Creative Commons, Freemedical Photos, Freestock Photos och skickade läsarbidrag.