Babysimning - närhet, trygghet, mysighet och interaktion
Upplagt av: Brit Laila Hole, Sjuksköterska. Tränar massageterapi och kurser i babysimning, babymassage och mor & barnutbildning på Hinna Sjukgymnastik.
Babysimning är en fantastisk, skonsam träningsform för både motorisk och sensorisk utveckling för de små. Babysimning främjar också socialt beteende, liksom förhållandet mellan den lilla och mamman och fadern.
Hinna fysioterapi är stolt över att kunna erbjuda barn och barn simning i 3 olika varmvattenpooler på Jæren. På våra kurser får deltagarna en fantastisk upplevelse med barnen i vattnet. Vi ser att babysimning har en positiv inverkan på både motorisk utveckling och stimulering av barnets sinnen. Vi skapar en mysig atmosfär i vattnet där vi träffar alla deltagare och barn på deras villkor. Babysimning ska vara trevligt och vi vill inte tvinga de små att göra något de inte är redo för. Därför, t.ex. dykar något vi övar en stund innan barnen dyker under vattnet. Barnets signaler tolkas med respekt och de får spendera den tid de behöver för att vänja sig vid vattnet. Detta görs av vanliga sånger och upprepad användning av instruktion / säger samma varje gång vi övar t.ex. dykning. Barnen älskar att höra sina föräldrars röster. I form av sång blir de helt upptagen i vad som händer. Babysimning bidrar till god nära kontakt med mor och far. Barnen får också en social upplevelse där de hälsar de andra barnen i olika leksaker. Således upplever de interaktion med varandra.
- Behärskning i vattnet
En stor fördel med babysimning är helt klart att barnen upplever mer behärskning i vatten än på land. Det är också viktigt att nämna att de får respekt för vatten naturligt genom babysvøm. Deltagarna lär sig att stödja / hjälpa barnet i vattnet så mycket som möjligt, så att barnet kan träna så självständigt som möjligt. När man dyker lär sig föräldrarna hur man går framåt både vad gäller grepp, vad man ska säga varje gång och hur man häller vatten över barnets huvud. Då lär barnen vänja sig vid att få vatten över huvudet, så att de lär sig att gradvis bli redo och till och med hålla andan. Babysvimning är ett utmärkt sätt att upprätthålla ditt barns naturliga njutning av vatten som kan hjälpa till att förhindra vattenslag och negativa vattenupplevelser senare i livet.
Sikt, hörsel, lukt, smak, beröring, ledmuskler och labyrintavkänning aktiveras när barnet är i vatten. Barnet rör sig lättare och deltar aktivt i vattnet under de första 25-30 minuterna. Om timmen varar längre kan de små bli överstimulerade och kalla. Alla våra grupper håller högst 30 minuter. varje gång. Vattnets flytkraft, motstånd och tryck hjälper till att utmana barnets motoriska färdigheter när det rör sig i vattnet. Med andra ord är babysimning en rolig aktivitet för både barn och vuxna. Det stärker interaktionen mellan föräldrar och barn, samtidigt som det är stimulerande och bra för barnet.
- Kurser för mor och barn
Hinna Physiotherapy erbjuder också flera andra kurser som är lämpliga för mor och barn. Vi erbjuder utbildningsgrupper som Mor och barn utbildning og gravid Fitness. Dessa kurser är väl anpassade för korrekt och skonsam träning under hela graviditeten och i tiden efter födseln. Spädbarnsmassage är ett mysigt sätt att lära känna den lilla. Här lär sig föräldrarna att massera barnet från topp till tå. Dessutom har vi HLR på spädbarn, kolikmassage och olika yogafunktioner för spädbarn. Kolikmassage är en användbar teknik som föräldrar kan göra även när barnet störs av kolik / buksmärta. Teknikerna har mycket god effekt på buksmärtor / luftvärk. Genom barnmassage skapas också band mellan mor och barn. Barnen kommunicerar genom syn, lukt, smak och småprat och alla dessa sinnen stimuleras under barnmassage. Barnen lär känna sin egen kropp, och detta är avkopplande, lugnande och bra för den lilla kroppen. Fem ord som beskriver barnmassage är närhet, kram, stimulering, lek och kommunikation.
Vi kan också nämna att Hinna Physiotherapy har varit ledande inom att tillhandahålla fysioterapi till företagsmarknaden sedan starten 2000. Alla våra terapeuter har utbildat sig i nålterapi och ergonomi. Dessutom har alla sjukgymnaster kurser i något olika riktningar inom behandlingen. Vårt team består av åtta fysioterapeuter och en massör. Vi behandlar både på klinik och i företag.
Terapiridning - Ridning är terapi för kropp och själ!
Skriven av: Sjukgymnast Ane Camilla Kveseth, auktoriserad ridsjukgymnast och vidareutbildning i tvärvetenskaplig smärthantering. Utövar terapeutisk ridning / ridsjukgymnastik i Elverum.
Att använda hästens rörelser i behandlingen är underskattat och används huvudsakligen endast för personer med stora fysiska och/eller psykiska funktionsnedsättningar. Ridning är en bra behandlingsform för många fler än så här. Hästar ger mästerskap, livsnjutning och ökad funktion.
"- Vi på Vondtklinikkene - tvärvetenskaplig hälsa (se kliniköversikt). här) tack Ane Camille Kveseth för detta gästinlägg. Vänligen kontakta oss om du också vill bidra med ett gästinlägg."
- Viktig länk mot kroppsmedvetenhet
Ridning är en låg dos och mild aktivitet som ger en regelbunden rytmisk rörelse i ryggen på ryggraden, stimulerar mittställning, ökad stabilitet och balans och är därför också en viktig länk till kroppsmedvetenhet. Förutom personer med fysiska och / eller psykiska funktionsnedsättningar kan personer med kronisk ryggsmärta, icke-specifika smärtdiagnoser, utmattningsdiagnoser, balansproblem och mentala utmaningar svara bra på behandling med hästar och deras rörelser.
Vad är terapiridning?
Terapiridning, eller ridsjukgymnastik som norska Fysioterapeutforbundet (NFF) kallar det, är en metod där sjukgymnasten använder hästens rörelser som bas i behandlingen. Hästens rörelser är särskilt gynnsamma för att träna balans, stärka muskler, symmetriskt muskelarbete och koordination (NFF, 2015). Terapeutisk ridning är en ljusbaserad form av sjukgymnastik, vilket gör denna terapiform unik. Ridning är en behandlingsform som är rolig, och något ryttarna ser fram emot. Terapeutisk ridning utövas idag över hela världen också som en värdefull behandlingsform inom somatisk och psykiatrisk behandling.
Vad är så unikt med hästens rörelser?
Att rida som kroppsmedvetenhet och mot rörelsekvalitet
Hästens rörelse i takt steg stimulerar hela personen till aktivt deltagande (Trætberg, 2006). Hästen har en tredimensionell rörelse som liknar rörelserna i människans bäcken under promenader. Hästens rörelse påverkar ryttaren framåt och bakåt och ger en lutning av bäckenet, såväl som från sida till sida med en rotation av stammen (se film). Ridning främjar mobilisering av bäcken, ländryggen och höftleden och utvecklingen av mer symmetriskt kontrollerade huvud- och bagageutrymme. Det är variationerna i hästens gång, hastighet och riktning som stimulerar upprätt hållning (MacPhail et al. 1998).
Upprepad och långvarig behandling är fördelaktig för motoriskt lärande. Under en ridning på 30-40 minuter upplever föraren 3-4000 repetitioner från hästens tredimensionella rörelse. Föraren lär sig att svara från de rytmiska rörelserna som kommer att utmana stabiliteten i bagageutrymmet och provocera hållningar. Ridning ger kontakt med djupgående muskler. Bäckenet måste röra sig tillsammans med hästens rytmiska rörelse (Dietze & Neuermann-Cosel-Nebe, 2011). Ridning främjar funktionella rörelser, flöde, rytm, minimal kraftanvändning, fri andning, flexibilitet och koordination. Föraren har ett stabilt centrum, rörligt bäcken, fria armar och ben, goda axelförhållanden, kontakt med marken och leder i ett flexibelt mittläge. Den diagnostiska rörelse som sker under ridning är nödvändig för rotation i ryggraden och centrering av kroppen (Dietze, 2008).
Effekten av ridning på stabilitet och balans
Balans, eller postural kontroll, är integrerad i alla funktioner och härrör från en komplex interaktion mellan sensorisk information, muskuloskeletala systemet och modifieringar från centrala nervsystemet. Den posturala kontrollen uppstår som ett svar från interna krafter, yttre störningar och / eller rörliga ytor (Carr & Shepherd, 2010). När man cyklar finns det förändringar i kroppens position som stimulerar förmågan att ta emot och använda sensorisk information och utmana hållningsjusteringar som reaktiv och proaktiv kontroll. Detta beror på att ridning kontinuerligt förändrar förhållandet mellan förarens Center of Mass (COM) och stödytan (Shurtleff & Engsberg 2010, Wheeler 1997, Shumway-Cook & Woolacott 2007). Den reaktiva kontrollen påverkas av oförutsedda förändringar i ex. takt och riktning, medan den proaktiva kontrollen är nödvändig för att kunna utföra de antagna hållningsjusteringar som rörelsen från hästen ger (Benda et al. 2003, Carr & Shepherd, 2010).
Ridningsöverföringsvärde för gångfunktion
Det finns tre komponenter som måste finnas för en funktionell promenad; viktförskjutning, statisk / dynamisk rörelse och en rotationsrörelse (Carr & Shepherd, 2010). Genom hästens tredimensionella gång kommer alla tre komponenterna att finnas i ryttarens bagage och bäcken och aktivera muskler i både bagageutrymme och övre och nedre extremiteter. Kontroll i bagageutrymmet ger möjlighet att sitta, stå och gå upprätt, justera viktförändringar, kontrollera rörelser mot konstant tyngdkraft och ändra och kontrollera kroppens positioner för balans och funktion (Umphred, 2007). Om musklerna är spastiska eller kontrakturer har inträffat, kommer detta att påverka förmågan att röra sig (Kisner & Colby, 2007). En avslappning i muskelfibrer ger förbättrade förutsättningar för rörelseomfång och rörelseomfång (ROM). (Carr & Shepherd, 2010). Under ridning sker en regelbunden repetitiv aktivering av musklerna för att bibehålla sittpositionen på hästen, och sådan rörlighetsträning ger en förändring i muskeltonen (Østerås & Stensdotter, 2002). Det kommer att påverka vävnadens elasticitet, plasticitet och viskoelasticitet (Kisner & Colby, 2007).
sammanfattning
Baserat på vad som nämns ovan och vad hästens rörelser påverkar ryttaren kan detta överföras till sjukdomar där ovanstående funktioner är ett önskemål som resultat. Med tanke på att endast en ridning ger 3-4000 2015 repetitiva rörelser, stöder denna interna erfarenhet i praktiken att ridning har en bra funktion mot att gå loss på högtonad muskulatur och bättre ledförhållanden och förändringsställning, vilket är ett resultat i de flesta med långvariga smärtproblem. Ökad kroppskontroll, förbättrad kontakt med egen balans och ökad kroppsmedvetenhet utgör en grund för att ändra funktion på ett helt annat sätt som ingen annan form av behandling kan ge på så kort tid. Terapiridning är också viktigt för sensorisk träning och motorisk träning samt för lärande och för att stimulera koncentration och social anpassning (NFF, XNUMX).
Praktisk information om terapiridning:
Hästfysioterapi utförs av en fysioterapeut som har avslutat och godkänt NFF: s kurs i terapiridning i steg 1 och 2. Avsnitt 5-22 i National Peoples Act. Om du vill ha ridning som behandlingsmetod måste du läggas av en läkare, manual terapeut eller Kiropraktor. Folkförsäkringssystemet bidrar till 30 behandlingar per år, och sjukgymnasten har möjlighet att kräva betalning från patienten, vilket återspeglar de kostnader som fysioterapeuten har (NFF, 2015). För vissa är detta ingångsporten som en fritidsaktivitet eller som en sport.
Ridterapi - YouTube-video:
Litteratur:
Benda, W., McGibbon, H. N. och Grant, K. (2003). Förbättringar i muskelsymmetri hos barn med cerebral pares efter hästassisterad terapi (hippoterapi). I: Journal of Alternative and Complimentary Medicine. 9 (6): 817-825
Carr, J. och Shepherd, R. (2010). Neurologisk rehabilitering - Optimera motorprestanda. Oxford: Butterworth-Heinemann
Kisner, C. och Colby, LA (2007). Terapeutisk träning - Stiftelser och tekniker. USA: FA Davis Company
MacPhail, HEA et al. (1998). Stam posturala reaktioner hos barn med och utan cerebral pares under terapeutisk ridning. I: Pediatrisk fysioterapi 10 (4): 143-47
Shumway-Cook, A. och Wollacott, MH (2007). Motor kontroll. Teori och praktiska tillämpningar. Baltimore, Maryland: Lippincott Williams & Wilkins
Shurtleff, T. och Engsberg JR (2010). Förändringar i stam- och huvudstabilitet hos barn med cerebral pares efter hippoterapi: en pilotstudie. I: Fysioterapi och arbetsterapi i barnläkare. 30 (2): 150-163
Trætberg, E. (2006). Ridning som rehabilitering. Oslo: Achilles förlag
Umprhed, DA (2007). Neurologisk rehabilitering. St. Louis, Missouri: Mosby Elsevier
Wheeler, A. (1997). Hippoterapi som en specifik behandling: En litteraturöversikt. I: Angel BT (ed). Terapeutisk ridning II, strategier för rehabilitering. Durango, CO: Barbara Engel Therapy Services
Østerås, H. och Stensdotter AK (2002). Medicinsk utbildning. Oslo: Gyldendal Academic
Dietze, S. (2008). Balans till häst: ryttarsäte. Utgivare: Natur & Kultur
Dietze, S. och Neumann-Cosel-Nebe, I. (2011). Rider and Horse Back-toBack: Att etablera en mobil, stabil kärna i sadeln. Utgivare: JAAllen & Co Ltd.
